Du vet.

Du vet. Den där känslan när du har har tusen inre frågor och inga svar. När du tycks ha förlagt kartan och kompassen för livet. När du vet att du vill något mer men inte kan sätta fingret på vad. När du är medveten om att du har svaren djupt inom dig men inte en jvla aning om hur du ska få fram dem.

Du vet känslan när energin tycks rinna ur dig utan att du egentligen gör något ansträngande. När varje steg upplevs som att bestiga berg. När du letar efter lösningar, förklaringar, samband och insikter som kan hjälpa dig att förstå. På djupet. Men du samtidigt vet att det du hittar egentligen bara är på ytan.

Du vet. Du vet att det du innerst inne behöver, det du längtar efter, det du söker och hungrar efter är dig själv. Din själ.